Nyhetsvärdering
På Göteborgspostens framsida idag (15/9) står det ”Signalsystemet kan ha brustit” som största rubrik. Inne i tidningen följs detta påstående upp med rubriken ”Brott bakom dödsolyckan?” Man går vidare med att förklara att polisen rubricerar tågolyckan i Stenungsund den 9/9, där två flickor omkom, som vållande till annans död. Artikeln beskriver en kvinna som två dagar innan olyckan själv nära på blev påkörd av tåget. Man tar också upp vittnesmål från folk som var i närheten vid olyckan som säger att det tog ovanligt kort tid mellan varningssignalerna och det att tåget kom.
Varför är det här en nyhet? Det är mycket ovanligt med tågolyckor i Sverige – särskilt sådana med dödlig utgång. I Bengt Johanssons studie om nyhetsarbete skriver han att en av de viktigaste aspekterna i nyhetsvärdering är om händelsen är sensationell eller ovanlig. Tågolyckor är ovanligt och därför får denna nyhet stort utrymme i pressen, trots att en vecka har gått sedan händelsen. Häger skriver att terrorattentat i Europa är så ovanligt att när det händer skrivs stora rubriker – medan i Irak där attentat händer nästan dagligen blir nyheten inte alls lika sensationell. Samma logik gäller här.
Nyheten står som huvudrubrik i GP. Varför just GP? Stenungsund ligger ju geografiskt i Göteborgspostens område vilket innebär att den blir ännu viktigare för människor i Göteborgsregionen än den är för till exempel folk i Stockholm. Som i föreläsningen om journalistik– där Mia Ohlsson berättar att nyheten blir större ju närmare den är oss. Självklart blir för GP en tågolycka i Stenungsund större än en i Indien – fast även kanske större än en liknande händelse utanför tidningens region. Detta kan också förklara varför det i GP fortfarande skrivs om om den tågolycka som hände förra veckan i närområdet, medan det inte står någonting om x2000-olyckan utanför Norrköping – trots att x2000-olyckan hände senare.
Att olyckan tas upp igen idag kan också bero på att det framkommit nya uppgifter i kvinnan som berättar om sin egen upplevelse vid tågövergången. Händelsen blir känslomässigt förankrad i en person som kan uppge att även hon varit med om något liknande. Jag vet inte om detta är en anledning till att nyheten blir stor, men skulle kunna vara då i alla fall jag upplever att man läser och tänker att oj, man kunde ha löst problemet redan innan dödsolyckan hände. Samtidigt bidrar även denna nya vändning till konflikten - det kunde ha lösts innan. Varför blev det inte gjort? Skulden kanske kan läggas på någon... Eller en diskussion kan iallafall skapas.
Nog om det…
När jag sitter och letar nyheter så dyker denna artikel upp på Aftonbladets hemsida. Rubriken är ”Federley slogs ner utanför sitt hem” och den ligger högst upp på Aftonbladets mobilsajt. Fredrick Federley – centerpolitikern - har blivit misshandlad utanför sitt hem i Stockholm. Detta händer dessutom precis före valet.
Det första som slår mej är att den är helt färsk. Detta hände ikväll – alltså så gott som nu. Ju färskare händelse – ju större nyhetsvärde säger både Häger och Mia Ohlsson. Frågan är hur mycket plats denna nyhet, som är stor på nyhetssajten precis efter det hänt, får i morgondagens tidning? Bara medan jag har skrivit detta (och tittat lite på tv) har nyheten halkat ner i ordningen.
En annan viktig aspekt är vem som är offret. Fredrick Federley är känd – alltså vad Häger kallar en ”elitperson” . Dessutom sker detta precis innan valet när det är extra intressant att följa politikernas göranden. Denna nyhet kanske inte hade fått lika stort genomslag om den hade hänt någon annan gång, men just innan val blir händelser kring de aktuella personerna viktigare än normalt. Artikeln blir därmed också mer nära – då Federley kopplas till det stundande valet. Om man förstår min tanke?
Enligt Aftonbladet verkar misshandeln inte vara planerad, antagligen var Federley bara på fel plats vid fel tillfälle, vilket ändå ger upphov till mycket större artiklar än det hade gjort om det istället var hans granne som råkade komma ut från porten i det ögonblicket. Misshandel i sig får inga stora rubriker – men i det här fallet blir det oväntat då det drabbar en offentlig person. Skulle det visa sig att våldet har något med hans roll som politiker att göra skulle nyheten antagligen bli större, men intresset kommer nog minska om det bara är ett fall av fel plats, fel tillfälle - och särskilt om Federley ändå inte skadats så allvarligt.
Hej Evelyn! Jag tycker att du har gjort väldigt bra och saklig nyhetsvärdering! I fråga om tågolyckan funderade jag faktiskt på precis samma sak när jag läste det (är också GP-läsare). Nämligen denna tågolycka kontra tågolyckor i till exempel Indien. Det brukar ju vara någon liten notis om såna då och då. Med tanke på att en olycka i Indien där flera hundra kanske dött blir en liten notis så sker det sannolikt tusentals tågolyckor i Indien som aldrig når oss. Detta är förmodligen något man mest reflekterar över om man varit i Indien. Min rekommendation är ändå: Om du är i Indien. Ta tåget. Bussen är ännu farligare. Och vad du än gör. Inte nattbuss!! :)
ReplyDeleteHej Evelyn, bra och lätt läst text. Bra referenser till studielitteraturen. Ja du, denna Federley tycker jag dyker upp överallt, en person som man aldrig blir av med :) Min spontana konspirationstanke när jag läste det var att det är ett PR trick för att få lite extra uppmärksamhet inför valet ;) skämt och sido så är det självklart tragiskt när kända personer råkar illa ut för att de är och står för något.
ReplyDeleteBra jobbat med texten i alla fall! /Peter
När det gäller Fredrick Federley tror jag inte att tiden i sig hade något avgörande för hur stort tidningarna skulle slå upp nyheten. Även i icke valtider hade rubrikerna blivit lika stora. det drabbar ju en offentlig person - som dessutom utmärkt sig på olika sätt, inte minst som transan Ursula.Fredrick Federley är ju också öppet homosexuell - och det är säkert provocerande för personer som ogillar bögar.
ReplyDeleteDet finns många aspekter och orsaker här. Men oavsett anledning till varför det hände och när det hände (i valtider eller inte) hade tidningarna med stor sannolikhet slagit upp den här nyheten med lika stora och braskande rubriker.